Jag räknar mina pengar (och annat smått och gott)

I dessa dagar kämpar jag för att hålla balansen mellan att hålla mig välinformerad och att hålla mig lugn och förtröstansfull. En kamp jag knappast är ensam om. Jag hoppas att andra lyckas bättre med det än vad jag gör.

Mitt kontrollbehov och min bipolära hypokondri sätter krokben för mig.

Kontrollbehovet får mig att överkonsumera nyheter. Nyheter som är tillspetsat med skrämmande rubriker och skrämmande siffror. Det ger ju knappast kontroll. Hur många som kommer att behöva sjukvård. Hur många som kommer att dö. Hemskt.

Problemet med den här typen av rubriker/artiklar är ju att det som skrivs ÄR sant (eller i vart fall sannolikt eller möjligt). Det ÄR ruskigt. Men eftersom siffrorna aldrig sätts in i ett sammanhang eller i relation till något så finns ju alltid risken att det verkar ännu ruskigare än det måste vara.

Så jag går till källorna. Socialstyrelsen har bra siffror att relatera till.

• Varje år dör i runda slängar 90 000 människor i Sverige dvs drygt 1700 i veckan. Några hundra på det är definitivt några hundra för mycket men det betyder faktiskt inte att apokalypsen har anlänt riktigt ännu.

• Extra tiotusentals fall av corona-sjukhusvård kommer att bli en enorm belastning på vår redan hårt belastade sjukvård, speciellt om de kommer på en gång. Men kan behöva relateras till de sammanlagt 1,3 miljoner slutenvårdsvårdtillfällen som inträffade under 2017. Med sammanlagt 5,2 miljoner slutenvårdsdygn.

Min hypokondri är som sagt lite bipolär vilket får mig att svänga mellan två lägen. Att jag ignorerar allt vad sjukdomstecken heter fram till att oroliga närstående släpar mig till akuten där jag blir omedelbart inlagd (hände för många, många år sen…). Eller att jag vaknar kallsvettig mitt i natten övertygad om att jag är döende. Just nu är jag mera i den paranoida fasen där varje harkling känns som en dödsdom (ja kanske inte riktigt dödsdom men ni förstår vad jag menar).

Jag utövar social distansering. Träffar ingen utom särbon. Tyvärr har jag tvingats till butiken för matinköp. Jag registrerade konto på Mathem och får dagliga reklammail från dem men så fort jag försöker beställa så får jag ett hurtigt meddelande om att alla tider för leverans är fullbokade och bättre lycka imorgon. Så jag åker till butiken och handlar för 1-2 veckor i taget.

Man kan ju också oroa sig för ekonomin. Varsel och konkurser en masse. Börsen tokrasar för att nu agera berg- och dalbana. Ganska trist att studera siffrorna. Minus en dryg halvmiljon är ju inte jättekul och värre lär det bli allteftersom ropen på mer och hårdare åtgärder växer sig starkare. Just min egen ekonomi oroar mig inte speciellt just nu. Jag har massor med likvid som utan problem håller mig flytande i åratal. Däremot oroar jag mig för vad som håller på att hända med vårt samhälle när det gäller demokrati, frihet och förutsättningen för normalt liv under överskådlig tid.

Så vad göra? Jag försöker dra ner på nyhetskonsumtionen. Sitter lite i solen på balkongen. Tar en och annan liten promenad.

Jag läser en hel del böcker. Mest lättsamma men som förmodligen sist på bollen läser jag Vicki Robins ” Your money or Your life” som jag snavade över på biblioteket.

Den är ju en klassiker i FIRE-kretsar. Boken är bra det ska inte förnekas men fungerar nog bäst som en väckarklocka för den som ännu inte har fattat att det finns ett alternativ till ekorrhjulet. Det jag uppskattar mest i min egen livssituation är mera de filosofiska aspekterna: vad är viktigt i livet? Vad har jag för livsmål mm? Boken får mig också att fundera över hur jag använder min tid. Den handlar i och för sig inte om det men jag inser att resonemanget om pengar lätt kan översättas till tid.

Trots att det här blir året utan påskfirande slog jag till med en påskblomma. Nåt kul måste man ju få ha.