Kanske, kanske, kanske börjar inte bara fåglar och växtlighet vakna till liv igen. Kanske börjar det bli lite liv även i mig. Inte mycket och absolut inte hela tiden men plötsligt kan jag komma på mig själv med att bara må rätt bra. Att jag en kort stund tänker ”det vill jag göra, det blir kul”. Inte så att jag sen nödvändigtvis faktiskt gör det. Gnistan är svag men jag är chockad över att känna den. Också chockad över att jag är chockad.
Lite skrämmande att inse att jag måste ha mått rätt dåligt ganska länge.
