Att packa är inte min bästa gren: en lätt neurotisk betraktelse

Jag drabbas av utmattning och panik varje gång jag ska resa bort. Jag tror att det är två saker som spökar. Dels min perfektionism och dels min talang för katastroftänkande.

Jag startar alltid med en idé om den perfekta minimalistiska packningen som är genomsyrad av kapselgarderobstänk.

Sen tränger verkligheten sig på. Tänk om det blir kallt. Tänk om det blir varmt. Vi kanske ska bada. Det blir säkert några fina middagar. Jag kanske spiller tomatsås på kavajen. Det kommer säkert regna.

Sen tar jag ut i princip alla presentabla kläder jag har ur garderoben. De är i och för sig inte så många numera men klart fler än vad som ryms i en resväska.

Sen står jag och stirrar på denna enorma men ack så deprimerande klädhög och tänker: jag tar en paus och röjer upp lite istället. Jag har nämligen en ambition att det ska vara god ordning hemma när jag reser bort. Något ologiskt egentligen, för om jag kan ha en viss röra när jag är hemma, borde jag ju verkligen kunna ha rörigt när jag inte ens är där.

Men rätt vad det är står jag plötsligt och torkar av hyllorna i kylskåpet. Nog för att det kan behövas men nu? Nu när jag reser tidigt imorgon och faktiskt inte har packat klart ännu?

Men diska måste jag ju faktiskt göra. Så medan jag diskar börjar min katastroffantasi skena och jag kan livligt föreställa mig att jag kommer att råka ut för en ruskig olycka, dö och aldrig komma hem igen. Att mina arvingar inte ska behöva hantera en slarvigt diskad tekopp.

Jag vet verkligen inte varför jag måste brottas med samma idiotiska fantasier varje gång. Det är förmodligen ärftligt. Min mor var likadan.

Hur som. Imorgonbitti bär det av till Ungern. Vi ska vara borta nästan en månad och det är ytterst osäkert när en tvättmaskin kommer att vara på plats. Något som tillför en helt ny komplexitet till mitt packande.

Monsterpackningen. Frågan är: kan jag nu låta bli att riva upp allt igen….

Nu sitter jag lätt utmattad. Funderar på hur jag ska göra nästa gång. För fler resor kommer det bli nu när jag är fri. Till Ungern och husprojektet framför allt men säkert andra också.

Jag försöker komma ihåg hur det var för några år sen när jag reste å tjänstens vägnar minst en gång i månaden. Jag tror inte att jag var lika nojig då.

Nåväl. Jag vet ju att det alltid brukar bli bra när jag väl kommer fram. Visserligen brukar det alltid vara fel saker jag har tagit med men på något sätt brukar det ordna sig. Men jag ser fram emot imorgon eftermiddag då vi förhoppningsvis kan sitta typ här med ett glas vin och andas ut.

Till höger precis utanför bild finns en utomordentligt trevlig uteservering. Ett stamställe.

6 reaktioner till “Att packa är inte min bästa gren: en lätt neurotisk betraktelse

  1. Hahaha – svåra problem! Liknande problem i vårt hushåll: Jag packar det jag anser mig behöva, min bättre hälft packar så mycket som får plats. Alltid samma diskussion om att vi (totalt sett alltså) har för mycket grejer att släpa runt på. Lyxproblem får man nog ändå tycka.

    Njut av att komma bort ett tag. Låter som en bra ide när du just tagit steget ut i friheten.

    Mvh

    Egon

    Gilla

    1. Just för denna resa är det ovanligt OJ att ta med mycket eftersom vi kommer till ett tomt hus och en hel del kan lämnas kvar sen. Men ändå ä, vi hade två stora resväskor. En på 19 och en på 20 kilo plus två tiokilos handbagage. Nu är vi hur som framme i ett som sagt tomt hus så det känns bra att ha prylar med sig. Som äkta västerlänning tycks jag trots frugan tendenser fortfarande hämta trygghet i ägodelar…

      Gilla

  2. Exakt så går det till hemma hos oss också! Jag är ofta helt slut innan resan börjat. Måste ju finnas nåt knep?

    Gilla

    1. Sannolikt är det lite för djupgående för att det ska räcka med ett knep. Men att vara medveten om vad som händer och vilja göra något åt det är nog i alla fall en bra början.

      Gilla

  3. Härligt att få miljöombyte och få tänka på något annat än jobb och vardag!
    Här är en till som tycker det är viktigt att det är städat när man åker bort, annars får man ju börja med att städa när man kommer hem. Hur kul är det när man helst av allt bara skulle vilja lämna alla grejerna i hallen och slänga upp fötterna i soffan? Är det rent och snyggt när man kommer hem infinner sig den där ”borta bra men hemma bäst”-känslan på en gång.

    Jag började fundera på hur jag packar, eftersom jag inte känner igen den där pack-ångesten trots att vi verkar ha liknande personlighetsdrag.
    Jag utgår alltid från vilka aktiviteter som kan tänkas dyka upp under resan. För mig funkar det konceptet mycket bättre än en lista typ ”4 överdelar, 3 nederdelar, 1 kofta”, där man tar första bästa i högen i garderoben, eftersom man inte har koll på att kläderna funkar ihop eller passar för det man ska göra.

    Ungefär så här brukar det gå till när jag packar:
    Jag börjar med att lägga upp kläder för alla aktiviteter i olika aktivitetshögar på sängen (för bra överblick). En typ av aktivitet får en outfit (typ, samma plagg kan ju användas till flera aktiviteter eller om man ska göra aktiviteten fler gånger kanske det behövs dubbletter). Till exempel en weekendresa kan bestå av aktiviteterna, resa, sova, vardagsklädd, promenad, bada, träning, restaurangbesök och grillkväll utomhus. Om det är extra viktigt att inte glömma något brukar jag gå igenom i kronologisk ordning.
    Sen lägger jag ihop alla kläder av samma typ innan de ska ner i väskan, överdelar i en hög, underdelar i en osv. Då kommer rimlighetsbedömningen in i bilden. Är det rimligt med 5 par byxor för tre dagar? Det kanske räcker med två par, ett finare par till middagen och ett par som får funka för resten, jag har ju shorts också. Behöver jag verkligen fyra par skor för en helg? Promenadskorna får nog stanna hemma och jag använder mina löpardojor eller de skor jag åker i istället. Har jag kläder både för lite kallare och varmare väder än prognosen? Jag har bara tunna tröjor med mig, jag lägger till en varmare kofta om det blir kallt när vi ska grilla.
    Därefter plockar jag ut kläderna jag har tänkt att resa i och sen är det bara att packa ner allt annat från sängen.
    På plats när respektive aktivitet drar igång är outfiten redan genomtänkt och det är sällsynt att jag missar något viktigt att ta med.

    Gilla

    1. Jo det är under att komma hem till god ordning. Jag köper det men i mitt fall finns en tendens till urspårning. Att det plötsligt ska vara mycket bättre ordning än min normala.

      När det gäller packningen försöker jag nog tänka som du men får inte riktigt ihop det. Nu tex står jag här i trettio graders värme med kläder som mera lämpar sig för en vårdag i Stockholm eller ett luftkonditonerat kontor……

      Gilla

Lämna ett svar till frihetsgraderna Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s