Dödstäda

Då och då har jag läst i pressen om ”dödstädning”. Och att det är något nytt. Det må vara trendigt men nytt är det ju inte. Jag minns tydligt hur en granne till mina föräldrar som var perfektionist och något av en minimalist, redan på sjuttiotalet brukade säga att hon skulle gå hem och dödstäda.

Filosofin är att rensa ut allt jox man har samlat på sig så att de efterlevande ska besparas det krävande och deprimerande arbetet att rensa och kasta.

Bra tanke egentligen. När min far som sparade på det mesta plötsligt gick bort för femton år sedan fanns det inte lite att ta hand om.

Själv är jag dålig på att göra mig av med saker. Trasiga ting utan känslomässiga kopplingar är inga problem men hela saker som jag inte behöver eller ens vill ha, eller sånt som i det förflutna betydde något är svårt. Alltså har jag för mycket av allt.

Nu drar jag lyckligtvis sällan hem nytt jox nuförtiden men efter allt jag tog hand om efter min far och sen jag senast flyttade och krympte min boyta med nästan trettio kvadrat känner jag mig ibland lite kvävd av saker.

För en tid sen satte jag upp ett antal mål som jag ville uppnå till 2019-06-31. Tanken med dem var att jag skulle inleda mitt fria liv med de bästa tänkbara förutsättningarna. Ett av dem var att jag skulle rensa ut allt onödigt. Av detta har hittills blivit intet och egentligen är det inte ett jätteproblem. Jag kommer ju ha klart mer tid och ork då än vad jag har nu. Dessutom kanske mitt framtida jag kommer att prioritera annorlunda. Vem vet vad jag kommer vilja ha när jag får min hjärna tillbaka?

Vad jag däremot måste ta itu med är en dödstädning på jobbet. I somras bytte jag rum och i samband med det gick jag igenom alla mappar, pärmar och pappershögar och slängde enorma mängder så den delen skrämmer mig inte nämnvärt.

Värre är det med allt elektroniskt junk. Jag får panik bara jag tänker på mailen. Mer än 2 GB och i runda slängar 30 000 st.

När jag slutade på mitt gamla jobb kämpade jag i veckor med att vaska fram nödvändiga saker till min efterträdare ur en postsäck som inte hade rensats på 15 år. Till slut gav jag upp och tryckte på stora delete-knappen sista arbetsdagen. Kanske får det bli så här också. Idag har jag i vart fall fått ihop 1491 mail i borttaget-mappen.

Klappar mig själv på axeln för ett väl utfört arbete!

Fysiskt skräp. Min överfulla returpapperslåda.

7 reaktioner till “Dödstäda

    1. Metoder är min bästa gren. Genomförandet mindre bra. Just Kondo har jag inte fördjupat mig i. För många år sen snöade jag in på Karen Kingsleys Rensa i röran med feng shui och gjorde mig av med en hel del. En annan idol är FlyLady. Hon är extremt corny och lite väl fokuserad på att sälja städprylar men hennes metoder och fokus på rutiner har hjälpt mig enormt under en period när kaos höll på att ta över. Just nu ska jag testa att packa ihop lite justa men oönskade prylar och se hur smidigt det är att lämna dem till Stadsmissionen.

      Gilla

      1. Jo, jag har också varit igenom det mesta men när jag stötte på Kon Marie så kändes det 100% meningsfullt. Det minsta metoden handlar om är att städa utan det är något som kommer på köpet. Här handlar det om att fylla sitt liv med det som ger glädje och tacka av allt som inte gör det (tex jobb). Läs boken och det finns många bra Facebook grupper att gå med i! Själv är jag fast och har gjort många förändringar i hemmet och livet med hjälp av tankesättet.
        Lycka till!
        /Maria

        Gilla

  1. Hej Frihetsgrader! Jag kommer lämna med bara en bankfacksnyckel på nattduksbordet, rensat kylskåp och kläderna jag har på kroppen. Kräver en del planering, men så får det bli. Nu har jag inte följt dig på ett tag och är helt slut i ögonen – kan du inte ge mig en kort uppdatering om jobbstatus? Chefen fattat att du menar bizniz?

    Gilla

    1. Jo nu är alla väl medvetna om att det är bizniz. Avskedsansökan inlämnad och igår berättade jag för personalen. Planen är att annons för efterträdare ska gå ut snarast så att det i bästa fall blir en överlämning och i värsta fall i vart fall inte blir ett stort glapp.

      Det var tydligt att ingen var beredd på detta. Och att det är svårt att övertyga folk att mitt skäl att sluta är personligt snarare än missnöje med hela upplägget.

      Gilla

  2. Den 31 juni är ett datum blott i fantasins värld. För att målen ska realieras i denna världen bör datumet ändras. Annars riskerar allt kanske att stanna blott i drömmen. Det sägs ju att en inte så snäll person sitter i detaljerna. 😉

    Gilla

    1. Du har så rätt. Nu är förvisso alla datum godtyckliga punkter i rumtiden som min exman brukade säga. Just 31/6 har jag haft problem med tidigare när jag försökte förlänga några kontrakt till just detta datum och leverantören blygsamt påpekade att det var mera lämpligt med ett datum som faktiskt finns i kalendern. …

      Gilla

Lämna ett svar till frihetsgraderna Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s