Det är mycket nu…

Det är mycket nu – eller inte. Känns som mycket och energin har inte riktigt räckt till bloggen vilket med säkerhet är en felprioritering.

Påskhelg i södra Dalarna. Vitsipporna var på gång. Och förstås tussilago.

Jobbet går extremt tungt. En kamp varje morgon att gå dit. Rekrytering av ersättare är i slutfasen men ny chef kommer knappast att vara på plats innan jag lämnar vilket är ett stort problem och irriterande eftersom jag ju sa upp mig redan före jul för att undvika just detta.

Omorganisationen rullar på men jag har lyckats avvärja de mera omvälvande förslagen när det gäller just mitt ansvarsområde. Inte för att de nödvändigtvis är omöjliga utan för att de är ogenomförbara inom den beslutade tidsplanen. Speciellt när ingen chef kommer att vara på plats under själva genomförandet.

Jag behöver nu sätta mig ner och göra en detaljerad tidsplan och åtgärdslista för mina återstående arbetsdagar (som nu faktiskt börjar bli ganska få). Också skapa en lista på saker som jag rekommenderar att efterträdaren kan behöva hantera. Och börja säga nej, nej och åter nej (vilket inte är min bästa gren).

En rekommendation jag skulle vilja dela med mig till andra som planerar exit från sitt jobb är att ha en så kort tid som möjligt mellan beslut och genomförande. Jag la min preliminära plan redan i januari 2018. Fastställde den i augusti. Förvarnade min chef i september, sa upp mig i december och informerade alla berörda i januari. Det är för lång tid.

Det jag ville vinna var dels att spela med öppna kort och skapa förutsättningar för ett ordnat överlämnande. Dels att till fullo utnyttja de skattemässiga fördelarna av att kunna slå ut sex månaders inkomst på tolv månader. I mitt inkomstläge gör det en dramatisk skillnad. Så när det gäller pengarna kommer jag att lyckas. När det gäller resten går det mindre bra. Det har också kostat på när det gäller hälsan.

Pengar är ju bra men ibland är ”priset” högt.

10 reaktioner till “Det är mycket nu…

  1. Usch, det låter tungt. Snart är du framme i alla fall. De vet nog mycket väl att du gör ditt bästa och kämpar på istället för fasa ut.
    Håll ut!
    Bodil

    Gilla

    1. När jag väl är på jobbet så går det ju ganska OK. Jag har svårt att koncentrera mig. Svårt att få saker ur händerna. Men jag kan skoja och småprata. Är bra på att verka intresserad. Ibland blir jag också intresserad på riktigt för en stund.

      Och som du säger. Snart är jag framme. 52 dagar till midsommar och av dem är ett antal lördagar, söndagar, helgdagar, klämdagar och semesterdagar. Mållinjen är i sikte!

      Gilla

  2. Så typiskt va. Har aldrig hört talas om en effektiv och snabb rekrytering på högre chefsnivå, det ska alltid snurras runt och förhalas. Min man sade upp sig i februari och fick nu i maj en interimschef som ska sitta i ett halvår (minst) innan de hittat någon ny. Ok 3 månader är kort tid, men nu på nio månader då, får se om det lyckas. I vilket fall, bon courage som fransmännen säger, bit ihop. Kanske är det våren också som gör sitt till? Jag har innan påsk känt mig helt sänkt, sovit hela nätter PLUS två gånger per dag. Det kan vara ljuset och de stora pollenmängderna som ytterligare drar ner dig?

    Gilla

    1. Jo våren är märkligt nog ofta tung för mig. Jag brukar vara piggast i september och oktober märkligt nog. Jag tror att det är ljuset. Jag ser fram emot nästa vår. Då ska jag också sova två gånger varje dag!

      Gilla

  3. Det pratad ofta om höstdepression som årstidsrelaterad depression,men vårdepression är faktiskt rätt vanligt. Vi reagerar på ljuset.

    Och ha så lång uppsägningstid låter som rena döden. Jag tycker tre månader känns jättelångt för när man väl bestämt sig är man ju mentalt redan på väg därifrån och att då behöva deala med alla olika saker på jobbet i flera månader känns bara tungt och rätt onödigt arbete

    Gilla

    1. När det gäller uppsägningstiden kan jag inte skylla på någon annan än mig själv. Å andra sidan hade det kanske inte gjort så stor skillnad om själva uppsägningen hade kommit senare. Själv visste jag ju näst intill säkert för mer än ett år sen att mitt exit-datum var sommar 2019.

      Så fort jag hade beslutat det skedde ett fokusskifte från jobbet till mig och vad jag vill och mår bra av. Det var säkert bra på vissa sätt men gjorde att jobbet kändes väldigt tungt.

      Gilla

  4. Snart är du i mål! Hoppas du inte tar i för mycket bara på slutet. En intressant reflektion det där med att ha kort tid från att bestämma sig för att sluta och till slutdagen. Det ligger något viktigt där i våra förväntningar. Har man ställt in sig på något och börjat visualisera det så blir väntan att nå dit ofta lång. Känner så med vår exit-datum här hemma. Vi har så många år kvar av sparande innan vi är i mål, 7-8 år, att jag inte vill tänka för mycket på själva tiden eller målet. Vi får se när det närmar sig hur det blir. Blir det 5 år till eller 9 år till av lönejobbande? Vem vet. Men ska försöka ha det i åtanke att när jag närmar mig slutet så ska jag inte planera för långt i förväg utan mer skjuta från höften. Pang!

    Gilla

    1. Jag tror att du gör helt rätt i att inte tänka på tiden och målet. Så många år är ju ändå en väsentlig del av ditt liv och behöver en mental närvaro och att du får ut glädje i det. Nånstans läste jag om vikten av att ha delmål i sin FIRE-resa och att hitta tillfredsställelse i själva resan. Jag tror att det är en framgångsfaktor för er som redan tidigt vet att ni är på den resan. Själv förstod jag aldrig att en sån resa är möjlig så för mig har väntan ändå varit ganska kort.

      Gilla

      1. Lite dit jag vill komma också. Att ”glömma bort” vad vi strävar efter i vardagen. Inte fokusera och försöka optimera för mycket inom sparandet utan mer hitta ett bra flow där vi sparar lite i bakgrunden av livet och vardagen. Lite av en utmaning då jag gillar att räkna och tänka på saker. Men det skulle inte vara sunt för min egen del att gå runt och fokusera på exit-datum eller kapitalet varje dag. 🙂

        Gilla

      2. Innan jag bestämde mig på riktigt tänkte jag aldrig på datum. Jag hade bara en diffus idé om att gå i pension förhållandevis tidigt. Jag gick ofta (alltför ofta?) in och kollade på min ”siffra” speciellt i tider av börsuppgång. När det var sättningar höll jag mig klokt nog borta. Att hålla koll på kapitalet gjorde för min del nog inte nån större skada, men om jag under flera år hade räknat ner mot midsommar 2019 hade jag nog blivit tokig.

        Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s