Så här i coronatider sker allt möjligt och även en hel del omöjligt digitalt och virtuellt. Afterwork, tjejträffar, påskmiddagar, undervisning och förstås en oändlig mängd möten. Själv har jag alltid haft väldigt svårt för möten via skärm. Från de komplicerade flerpartsvideomötena för många år sen till senare tiders Skype och facetime. Jag är därför oändligt glad att jag har lämnat arbetslivet så jag slipper. När jag hör min syster beskriva hur hon sitter på landet och har typ fyra olika videomöten samma dag. Alla komplexa och som handlar om helt olika saker blir jag helt matt.
Så jag undviker det mesta som luktar videokonferens. När min ungerskakurs avbröts och vi blev erbjudna en fortsättning med zoom så tackade jag nej. Jag väntar tills vi kan ses på riktigt.
Men initiativen flödar. När så klassisk morgon i P2 (som jag lyssnar på nästan varje dag) så utlyste ett initiativ för en virtuell kör som skulle sjunga in våren medelst ”Vintern rasat ut” så tyckte jag att det verkade obeskrivligt fånigt. Men nu finns resultatet där.
707 körsångare tog sig tid att sjunga sin stämma och sända in. Efter sannolikt heroiska insatser av ljudtekniker kan vi alla lyssna på detta mäktiga resultat. Håll tillgodo och ha en bra om än stillsam valborg!
Men så underbart! Jag fick vårkänslor i hela kroppen 👍
Min pappa var manskörsångare så ”vintern ra” är riktig vår för mig.
Ha en glad valborg önskar en som börjar vara less på Skypemöten!
GillaGilla