Här händer inte mycket

Liten aktivitet här på bloggen. Jag kör på med bättre mat. Mera motion och artrosträningen. Det går inte snabbt men det går framåt.

Vågen går åt rätt håll. Jag går längre och fortare.

Höstpromenaderna har varit fina.

I övrigt börjar jag bli uttråkad. På ett plan är det nog ett hälsotecken. Kanske utmattningen äntligen börjar ge sig.

Ännu bättre vore det om pandemin också visade tecken på att avta. Listan på aktiviteter och ”events” som har ställts in börjar bli väldigt lång och det som nu är kvar börjar bli väldigt begränsat. Min sociala bubbla består av mig och särbon. Inte så att vi inte fungerar ihop men:

  • Jag saknar verkligen fysiska träffar med vänner och familj.
  • Jag som verkligen tycker om att laga mat vill bara gå på restaurang.
  • Jag som absolut inte är nån shopoholic vill gå i butiker.
  • Jag vill resa. Kanske främst till Ungern där huset nu är klart. Men också annat. Tex München dit jag så ofta reste i jobbet för länge sen och dricka Helles och äta bratwurst i Rathauskeller.
Inget Ungern denna höst. Bilden från ett annat år.

Så vad göra? Jag vandrar runt i närområdet och tittar på vattnet, joggarna och Essingeleden. Jag läser (tex Bibeln (i allmänbildningssyfte) och Jordan B Petersen (Bra!)). Jag har också återupptagit virkningen efter ett långt uppehåll. Tillsammans med särbon gör jag mikrofix i lägenheten genom att lägga igen ofantligt många fula borrhål som förra ägarna lämnade efter sig (för mer än fem år sen….).

Essingeleden….

Dagarna, veckorna och månaderna löper på. För mig som för alla andra. Mycket fungerar ju. Det finns mat i butiken, vatten i kranen och ström i ledningarna. Börsen bara stiger och jag är rikare än någonsin. Jag behöver inte gå till jobbet.

Så vad gör ni för att hålla humöret uppe när så mycket är satt på vänt?

5 reaktioner till “Här händer inte mycket

  1. Jag planerar inte massor med sånt som inte är satt på vänt/avbokat. Åker på träningar 1-2 gånger/vecka, det blir ganska dyrt men det är så vansinnigt roligt! Sen har jag upptäckt Hågadalen, så dit försöker jag åka ibland med hästen för att rida och bara njuta av nya ridvägar (och ignorera vädret).

    Jag skriver också långa listor på saker jag ska göra nästa gång jag kan åka till New York och när jag fick riktigt mycket längtan så bakade jag ett par cheesecakes och njöt av. 😉

    Heja dig med viktnedgången! Själv har jag haft en månad utan minsta smula av onyttigt (alltså november, inte nu) och det resulterade i hiskeliga 4 cm mindre midja och lår. Så i januari sätter jag igång igen och ska försöka hålla ut till påsk. 😀

    Gilla

    1. Det måste vara bra att vara hästmänniska i dessa tider eftersom mycket av den verksamheten borde kunna ske som vanligt.

      Lustigt det där med midjemåttet. Jag har tappat tio cm i midjan. Mycket kvar att ta där men det är en utmärkt början. Jag tog mod till mig och provade min bästa klänning som jag köpte dyrt till ett bröllop för hyfsat många år sen. Den satt fantastiskt! Lite trist att det inte blir något tillfälle att bära den under överskådlig tid.

      Gilla

Lämna ett svar till Egon Investor Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s