Helgen tillbringade jag som vanligt hos min särbo. Där disponerar jag sen många år (mot en liten månadsavgift), ett hyfsat stort rum med ett tillhörande förråd.
Förrådet har varit fullt till brädden med prylar som jag dumpade där för länge sen i samband med en översvämning i en före detta lägenhet och i samband med arvsskiftet efter min far.
Även om man kunde skönja en viss ordning så hade jag absolut inte full koll på vad som fanns där. Bara en gnagande känsla av att där fanns både rent skräp och saker som jag kan vilja använda. Eller som jag i vart fall vill veta var de är.
Och plötsligt fick jag lust att ta itu med det hela. Så på två dagar och med viss assistans av särbo, fick jag ut det mesta. Gick igenom och slängde massor av papper (gamla lönebesked, kontoutdrag och avräkningsnotor).
Det som blev kvar sorterades i sånt som jag vill kunna komma åt och sånt som kan flyttas till oåtkomliga högskåp.
Resultatet är toppen. Jag frigjorde två rejäla hyllplan precis innanför dörren där jag kan lägga saker som jag vill ha lättåtkomliga och som nu tar upp plats i själva rummet.
Som en bonus hittade jag längst in min gamla gitarr som jag verkligen inte visste var jag hade gjort av. Klart positivt eftersom jag, som en del av mitt djupa år, har tänkt återuppta gitarrspelandet för att testa hur det känns.
Det här var ett typiskt exempel på hur jag kan hålla på i flera år med att oja mig över en uppgift utan att ta itu med den, för att sen inse att det inte var varken särskilt jobbigt eller tidskrävande. Och lyckokänslan när det sen är gjort är ju ovärderlig.
Av bara farten tog jag sen itu med omdisposition av grejor i min lägenhet. Speciellt min förvaring av lakan som har varit höggradigt dysfunktionell.
Jag är helt enkelt på rull just nu. Vilken dag som helst tar jag itu med mitt källarförråd…. eller kanske inte. Den som lever får se.
Frihetsgrader 
Well done! Spännande med särbo. Är det den ultimata formulan tro? Säger jag som flyttar längre och längre bort/upp i huset. Så gött att ha en woman cave.
GillaGillad av 1 person
Särbo is the shit. Vi har haft upplägget i mer än femton år och det funkar toppen.
En del bekanta tycker att det är lite konstigt, men speciellt kvinnorna viskar ibland till mig att de är lite avundsjuka…
GillaGillad av 1 person
Att vara särbo har sina poänger, den absoluta nackdelen är att det blir slitigt att packa upp och packa ner och bo i väska hela tiden. Men det främjar minimalism. Under pandemin har jag mer eller mindre blivit sambo med min särbo och det hade nog inte gått så bra som det har gjort om jag inte haft min womancave i form av ett helt litet hus Däremot står det en nästan oanvänd 3-rummare i stan sedan snart ett år. Pengar som hade gjort gott i ISK’n istället.
Tack för inspirationen till att rensa, det behövs alltid. Du är på rätt väg nu det märks.
GillaGillad av 1 person
Ja i viss mån främjar särbo-livet minimalism. Men tyvärr också (för min del ) maximalism.
Minimalismen därför att man inte alltid kan släpa med sig allt vad man tror sig behöva. Maximalismen därför att man skaffar sig dubbelt (eller i mitt fall trippelt eller kvadrupelt) av allt man faktiskt behöver för att slippa släpa.
För egen del har särbo-livet kunnat fortsätta även under pandemin eftersom det bara är en kvarts bilfärd mellan våra adresser och särbon är vänlig och kör mig.
Jo det känns som om jag är på rull nu. Jag ska kämpa för att hålla i det och inte bli överambitiös för att sen tröttna. Det har hänt förr.
GillaGillad av 1 person