Den effektiva fru Badass skrev i början på detta år en bloggpost som jag har funderat en hel del på sen dess.
Om man läser förbi avsnittet om guds skilsmässa och lite annat diverse så kommer man till David Cain och hans ”Depth year”. Och det är så mycket i det tänket som är så RÄTT. Ännu mera rätt nu än när jag läste det första gången.
För drygt ett år sen när jag i princip bestämde mig för att sluta jobba till sommaren 2019 satte jag upp ett antal mål till dess. Ett av dem var att jag skulle rensa ut i alla mina skåp, hyllor, lådor och förråd.
I och för sig finns ingen chans att jag kommer att hinna med det givet att jag egentligen inte ens har börjat men jag börjar inse att det är ett bra mål men med fel deadline.
Vem vet vad av alla dessa saker som blir viktiga i mitt fria liv? Vem vet vilka av alla mina böcker jag kommer att vilja läsa när jag får min hjärna tillbaka (som jag skrev om i ett tidigare inlägg)?
Så spännande! You’re in for a treat. Säger jag som precis har fortsätta med ett broderi jag började på för snart 20 år sen
GillaGilla
Något broderi har jag tyvärr inte eftersom syslöjd inte var min bästa gren (min mor stickade tex färdigt halsduken jag påbörjade).
Fast jag har inlett ett litet syprojekt för att försöka lappa ett par favoritbyxor. Jag har en fix idé att jag ska bli superduktig på att sy för hand (eftersom jag aldrig har blivit god vän med min symaskin).
Jag har också en fundering på att gräva fram min gamla gitarr och se om jag kan minnas de gamla barocketyderna jag en gång lyckades pressa fram. Alternativt angripa källarförrådet där mitt gamla keyboard borde gömma sig och sedan glädja grannarna med mitt undermåliga klinkande.
GillaGilla