Jag ser rött….

Nej jag är inte rosenrasande. Irriterad ja, arg nej. Men jag ser rött. Bokstavligen.

Fasadrenoveringen som har varit på gång i åratal men ständigt uppskjuten är nu i full gång. Byggnadsställningar runt hela huset. Inklädda med vad som poetiskt aviserades som ”sommarväv”. En väv som visade sig vara illröd. Det betyder att världen utanför mina fönster nu kommer vara väldigt röd i typ fem månader till.

Nu visar det sig inte spela jättestor roll eftersom glada byggnadsarbetare titt som tätt promenerar utanför mina fönster. En insyn som man normalt slipper på fjärde våningen. Jag fäller därför mina persienner.

De glada byggnadsarbetarna fräser bort alla murbruksfogar mellan alla miljontals tegelstenar som bildar fasaden på mitt sjuvåningshus. Det låter. Inte fullt så hemskt som när någon boende bygger om sitt kök men det pågår hela dagarna.

Föreningen ska också byta ut fönstren. Välbehövligt men jobbigt. I en övermöblerad 54 kvm lägenhet är det inte okomplicerat att skapa det utrymme som behövs framför fönstren för arbetet.

Det positiva med det hela är att det tvingar mig att faktiskt genomföra en sedan länge uttänkt ommöblering. Men eftersom det ska vara 1 m fritt framför och kring fönstren blir allt krångligare än önskvärt.

Möblerna som ska flyttas måste naturligtvis tömmas. Jag blir alltid lika förvånad av hur mycket som ryms i en bokhylla. Jag har nu böcker och CD-skivor ÖVERALLT.

Det ska bli skönt när de nya fönstrena äntligen är på plats så jag kan återgå till något slag ordning igen. Då ska jag äntligen köpa min önskefåtölj som jag har skrivit om tidigare. Den ska stå där vitrinskåpet tidigare stod. Där kommer jag att kunna sitta och se ut på eken utanför fönstret och filosofera.